Flygets andel av världens utsläpp av koldioxid
FN:s internationella klimatpanel (IPCC) anger att flygtrafiken idag svarar för omkring 2 procent av de globala utsläppen av koldioxid. Tillsammans med utsläppen av kväveoxider, vattenånga och effekter från kondensstrimmor, beräknas flyget svara för ca 3,5 procent av människans totala påverkan på klimatet.
Flyget står för 4-5 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Transportsektorn svarar i sin tur för en dryg tredjedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Detta är en större andel än i världen som helhet och beror på att Sverige har en i övrigt betydligt renare energiförsörjning, bl.a. tack vare vattenkraft.
Övriga utsläpp
Flyget, liksom andra fordon som drivs med fossila bränslen, släpper ut koldioxid i direkt relation till bränsleförbrukningen. På hög höjd bidrar flyget dessutom till klimatpåverkan genom utsläpp av kväveoxider, vattenånga och kondensstrimmor. Den vetenskapliga osäkerheten om denna klimatpåverkan är fortfarande mycket stor.
Tillväxt för flyget i Sverige och i världen
Internationellt räknar man med att flygtrafiken kommer att öka med drygt 4 procent per år fram till mitten av 2020-talet. De största ökningarna förutses i Asien och Stillahavsområdet, mellan Asien och Europa samt i Kina och Indien. Europa och Nordamerika är relativt mogna marknader med lägre tillväxttakt. För Sveriges del väntas en ökningstakt på ca 2 procent per år. Antalet utrikes resenärer ökar mer, medan inrikesresandet snarare förväntas minska något de kommande åren.
Flygplanens miljöprestanda förbättras
Europeisk flygforskning och flygindustri räknar med att till år 2020 kunna utveckla flygplan med 50 procent mindre bränsleförbrukning och därmed koldioxidutsläpp, 80 procent lägre utsläpp av kväveoxider och halverat buller, jämfört med ett flygplan som produceras idag. Jämfört med flygplan från 1960-talet är dagens flygplan 70 procent bränsleeffektivare per personkilometer.
Alternativa bränslen
Det pågår en snabb utveckling av alternativa bränslen för kommersiell flygtrafik. De bränslen som har högst potential är andra generationens biobränslen som utgörs av bl.a. alger, jatropha och camelina. Dessa bränslen kan blandas i valfri mängd med fossila bränslen och man räknar med en ansenlig andel inblandning redan till 2020.