Besökarna på Forum för flygrädda har skickat in tips och förslag till förbättringar så att flygrädda kan känna sig mera trygga. Här är ett urval av läsarnas förslag:

 Jag är väldigt flygrädd! Jag har två st. tips. 1.Tänk på hur kul du ska ha. Andra tipset: tänk på svåra matte-tal.
(Oliver)

 Har en kompis som är väldigt flygrädd och det hon säger brukar hjälpa är om flygvärdinnorna är tillmötesgående och förstående (vilket de oftast är). Till exempel hjälper det en som är flygrädd och reser ensam att en flygvärdinna kan sitta bredvid en stund när det är som jobbigast (t.ex. starten). En gång fick min väninna gå in i cockpit, se hur det ser ut och byta några ord med piloten. Efteråt kände hon sig mycket lugnare. Tänk om piloterna kunde förstå vad några korta informativa meningar betyder för alla flygrädda!
(Maria)

 Har flugit väldigt mycket ända sedan jag var liten, men flygrädslan har inte blivit bättre. Jag skulle önska att man får mera information under resan. På vissa flygningar har det gjort det, och det har kännts tryggt. Skulle också önska att der finns tv-skärm och möjlighet att höra på musik på ALLA flygningar. Jag skulle också vilja veta mer specifik väderprognos för hela flygresan, så att jag kan förbereda mig psykiskt att nu kanske vädret inte är så bra de kommande 10 min, men blir bättre sen. Att få veta hur länge turbulensen håller på, skulle vara det bästa. Turbulens är min största skräck, fast jag vet att flygen är gjorda för att tåla det.
(Pia)

 Att piloten presenterar sig och visar sig för samtliga passagerare vid påstigning känns bra. Jag pratade med en man i England som arbetade på ett företag som har hand om pensioner och han sa att med tanke på att piloter och flygvärdinnor har heltidsjobb som alla vi andra och faktiskt går i pension som vi andra gör, är det ett lågriskarbete att ständigt befinna sig i luften. För mig fungerar det att påminnas om att besättningarna på flygplanen har familjer och en vardag som alla andra. Vore det förknippat med en stor risk att flyga skulle det råda brist på piloter och flygvärdinnor och så är det ju inte, tvärtom. Piloterna blir gamla de också, de kan tillbringa ett helt yrkesliv i luften utan att det någonsin inträffar något allvarligt. Att oroa sig hjälper inte. Jag vet så väl hur påfrestande det är att vara rädd, men numera vet jag att min rädsla inte bidrar med något positivt. Väljer jag att flyga försöker jag att vara medveten om att riskerna är oerhört små och att det inte hjälper att tänka i katastrofbanor.
(Karin)

 Jag tycker att det borde vara bättre plats i flygplanen och att man borde ha en tv-skärm som visar film även på kortare resor för de som är flygrädda ska kunna koncentrera sig på något annat. Även radio vore bra.
(Rebecca) 

 Checka in tidigt (helst när diskarna precis öppnar) för att ha det avklarat och för att slippa köa och stressa upp sig. Sen kan man kolla runt i affärer, läsa eller göra något annat man tycker är kul. Man ska dock undvika kaffe och alkohol då det torkar ut och ökar hjärtfrekvensen och gör dig mer stressad och nervös. Se till att komma långt fram ikön vid boarding så att du kan sätta dig i planet snabbt och på så sätt vänja dig vid planet en stund innan det är dags att lyfta. Väl i planet brukar jag tänka på sanningar som att det är farligare att åka bil än att flyga, och t ex att det är rätt löjligt att oroa sig så mycket över en flygning när man inte oroar sig för att någon ska mörda mig när jag går på stan (vilket är vanligare än en flygkrasch).
(Ville) 

 Pilot och cabinpersonal informerar mer om flygningen. Kanske också att piloten gör sig mer "verklig" genom t ex att berätta något utöver den vanliga informationen.
(Camilla) 

 En sak, som jag reagerade på är hur flygplanen såg ut. Jag såg ett SAS-planen som var väldigt smutsigt. Det kan jag tänka mig att en flygrädd reagerar på, för om flygplanen är skitiga, så funderar man kanske också på hur underhållet fungerar. Ser man ett rent och fint flygplan så blir man nog inte så misstänksam.
(Peter) 

 Mitt förslag är egentligen en önskan.Det är att man visste att personalen hade all sjukvårdsutrustning och att man kunde ge en lugnande spruta eller tablett,när det är riktigt illa.
(Chris) 

 Man kan ta små inrikesresor så fort man har tillfälle till det.Då hinner man vänja sig vid flygresor trots att resan kanske endast tar nån timmes tid.Då blir det kanske inte så obehagligt när man väl ska åka långt!
(Sofie) 

 Det skulle hjälpa min flygrädsla mycket om jag fick träffa piloten innan jag överlät mitt liv i hans/hennes händer.
(Maria) 

 Strängare kontroll av besättningen både vad gäller alkohol och drogtester och schema med långa sovperioder
(Mari) 

 En hemsida med panoramabilder så att man kan se hela flygplanen inuti, de olika modellerna, hur stora platserna ser ut att vara och hur stort själva planet är. Då hade jag känt mig mer trygg om jag hade vetat hur stort planet är.
(Catta) 

 Min största rädsla kommer i starten.Kanske beror det på min höjdrädsla,vet inte. Men när planet släpper marken så stiger det ju rakt upp så att det blir högt så fort.Det är väldigt jobbigt,varför kan man inte nå 10000m i olika steg för?Då blir jag dessutom van med höjden.Mitt förslag: Stig inte så brant upp och låt det ta längre tid att nå 10000 m.
(Niklas)

 När jag flög i USA för några år sedan fanns det ett "avslappningsband" som man kunde lyssna på i hörlurarna när planet startade och även annars också under flygningen. Det verkade lugnande på mig!
(Helena) 

 Att piloten redan innan start säger några ord, t.ex. berättar om man planerar att svänga strax efter start el dyl. Samt gärna meddela strax innan inflygningen till lägre höjd börjar, så att man är beredd på att motorvarvet minskar och planet börjar "glidflyga".
(Eva) 

 Man ska vara där i god tid så man hinner att checka in i lugn och ro...när man har gjort det så går man och tar en kopp kaffe. Så man kan slappna av och känna sig redo. Ha gärna med en bok så du kan sitta och läsa på planet.
(Linnea) 

 Att man redan vid beställning/köp av biljett/resa kan beställa/reservera den sittplats man önskar, detta oavsett kundkategori eller i vilken klass man reser. För mig skulle detta undanröja en mycket stor del av min flygrädsla. En rädsla som i mitt fall minskar om jag vet att jag får sitta där jag känner minst oro.
(Bengt)

 Be piloten att berätta om väder, tillståndet och den planerade rutten direkt (dvs när de kan) efter starten. Eftersom många upplever just starten som obehaglig, så skulle ett besked om att 'allt är som det skall' vara lugnande. Likadant när det blir lite skakigt - helst innan det blir skakigt.
(KR)

 Sätt fingrarna för öronen då planet startar/lyfter, då slipper man alla starka ljud som förstärker rädslan vid starten. Detta låter kanske korkat men det fungerar väldigt bra på mig.
(En resenär)

 Att få höra varför motorljudet förändras när det förändras!
(Elisabeth) 

 Tänk på att du sitter i händerna på av hårt sållat antal hjältar. Finns det någon som vet hur man hanterar krislägen, är det dessa killar/tjejer som sitter längst fram, annars skulle de inte sitta där. När vi går till jobbet en vardag, sitter dom där vi inte vill sitta, dvs många timmar av erfarenhet.
(Tobbe)

 Mycket bra att dessa sidor finns. MARKNADSFÖR DEM MERA.
(Ils)

 Att piloterna berättade mer om vad som händer före och under flygningen.
(Magnus)

 Det vore mycket bra om det fanns en broschyr som tillsammans med safetyboard i detalj förklarar vad som sker under start, flygning och landning. Piloterna får gärna tala om innan de gör en kraftig sväng efter start etc. Jag har själv upplevt detta efter start på Malpensa i Italien. Jag började undra om det var fel på planet, eftersom vi svängde så kraftigt. Jag är inte flygrädd men man får sina funderingar ibland.
(Göran)

 Visa informationsfilmer på skärmar runt om på flygplatsen om hur ploterna på flygdäck jobbar före och under start samt före och under landing. Gärna med en lugn kommentatorsröst. Kanske kan någon besättningsman vända sig direkt till tittarna efter varje sekvens och förklara vad som sker bakom den stängda dörren.
(Mats)

 Från att ha varit mkt flygrädd njuter jag numera av flygningarna. Tänk om man vid informationen före start skulle informera om t ex att "det är normalt att startmotorer slås av" och då blir det så tyst. Många gånger har ngn huggit tag i min arm och sagt "Herre Gud, planets motorer stannar ju". Så gjorde även jag när jag var som värst rädd. Likaså att motorljudet ändras litet då och då ungefär som det gör i en bil.
(Inga-Lisa)

 Att det ska finnas mer plats så man slipper sitta så trångt. Att man kan ha tv och tv-spel i stolen framför på alla flyg för att få tiden att gå. Flygvärdinnorna gör ett suveränt arbete med oss som är flygrädda men jag har även träffat på dom som inte är så bemötande och det är inte roligt.
(Diana) 

 För mig som är väldigt flygrädd skulle en "broschyr för flygrädda" vid gaten vara en tillfällig hjälp. Broschyren skulle vara fylld med information om saker som kan hända under färden, olika ljud som uppstår. säkerhet ombord osv. Inte för att något sådant tar bort någons rädsla, men jag tror att man kanske kan känna sig stärkt av att kunna läsa och titta i broschyren innan och under resan.
(Johan)

 Att först ha en god vän som kan trösta och inte vara rädd och skämmas för att ha en nära vän som är rädd. En vän som frågar hur det är, hur man mår, hmtar dricka, frågar om man kan få en smörgås eller nåt ätbart, en vän som verkligen finns där när det behövs.
(Jimmie)

 Jag arbetar på resebyrå men upplever trots detta obehag vid flygningar! Fick ett tips av min mor som jag provat & det fungerar, åtminstone för mig! Ca. 1 timme före avresa tar jag en vanlig åksjuketablett som finns receptfritt på apoteken. Man blir lugn och avslappnad men är ändå helt klar i huvudet. Detta gör att jag nu kan flyga utan att vara allt för rädd & nervös! Prova du också nästa gång! Sedan brukar jag alltid, vid start och landning, se till att läsa något. Läser vad som helst bara det är något som jag kan "koppla bort" hjärnan med. Vid landningen lyssnar jag även på musik på hög volym om flyget tillhandahåller hörlurar. Tänk också på att luftgropar inte är värre än gupp i vägen när man kör bil, det berättade en flygkapten för mig.
(Anders)

 Personal - ta flygrädsla på allvar. Ej fönsterplats-långt fram, jag vill kunna boka platsen med biljett och inte vid check in eftersom man inte alltid kan vara i förtid där. Jag vill ej ha flygrädd bredvid mig men någon bredvid.
(Berit) 

 Jag har jobbat med min flygrädsla i ca 13 år och kan i år säga att jag är till 90% "botad". Jag finner en stor trygghet när kaptenen berättar vad som kommer att hända med väder och dylikt och även när det är något "problem". Jag har i år märkt att det är en stor förbättring och jag tycker att kaptenen nu gör detta. Har de senaste åren flygit 6 gånger.
(Petra)

 Åtgärder om något går fel. Tex vad piloterna gör vid turbulens, om motorerna stannar eller vid navigationsfel och liknande.
(Richard) 

 Hjälpsamt för min flygrädsla är:
- att sitta långt fram i planet så att jag har ögonkontakt med flygvärdinnan
- de (få) gånger jag åkt med en pilot som pratat mycket under flygningen och förklarat vad som händer vid start, under färden och vid landningen.
Det är INTE hjälpsamt
- när passagerare ombeds flytta sig utan förklaring (även om jag numera tror att det har med viktfördelning att göra)
- när det oväntat väller ut vattenånga i ventilationen och folk får panik och tror att det är rök (eller gas)
- när ljuset "slocknar" utan förklaring (läste nu på frågor och svar att det har med säkerheten att göra!)
(Maggan) 

 För min egen del skulle det underlätta om jag fick välja ungefär var jag vill sitta. På charterflyget har man numera gjort business av denna önskan och man får betala flera hundra för att få sitta på ett visst ställe. Uselt!
(Eva)

 I flera tips här står att det önskas att man kunde boka en speciell plats i flyget, det kan man! Vid reguljärflyg vid bokningen på resebyrån och vid charter kan man köpa till platser via flygbolaget.
(Anders)

 Berätta mer om vad ljuden kommer ifrån, varför det skakar, varför man gör som man gör osv. En liten folder för flygrädda att ta del av vid incheckning eller så.
(Zandra) 

 Jag skulle känna mig trygg om jag visste att det fanns läkare ombord på planet.
(Carina) 

 Att det inte fanns några terrorister!
(Beatrice)

 Jag skulle vilja bestämma själv var jag ska sitta under resan. För mig så känns exit bäst för där är minst rörelse och aktivitet, på vänster sida i en 7.47-400 för på höger sida är toaletterna och då blir det kö alltså mer folk = mer panik.
(Jimmie)

 Vid incidenter under flygning är det viktigt att hålla lugn i cabinen så klart. Men när planet landat så måste man få veta sanningen...dvs hur allvarligt det hela varit. Då får man en uppfattning och en referens att ta fasta till kommande flygningar. Om man aldrig får veta dom olika graderna av svårigheter så kan man ju inte få några referenser om vad som är lite eller mycket allvarligt eller ofarligt. Har varit med några gånger om ytterligheter...både vid turbulens och vid landning och fått veta efteråt var på skalan det räknades. Det har hjälpt mig att övervinna min rädsla mer och mer...att jag klarar mer än jag tror...och det ger mig styrka att fortsätta flyga...fast jag är så rädd och in kropp sliter och jobbar hela tiden för att hålla mig i schack...vare sig det gäller en tretimmars- eller en 11-timmarsflygning. Sanningen framför allt. Det går aldrig att lura en person som är paniskt rädd.
(Marianne)

 Det skulle definitivt underlätta att kunna välja var man vill sitta, långt fram är överlägset bäst! Och att piloten hela tiden berättar när det blir förändringar i vädret el dyl. Och lite avstånd mellan sätena, har också svårt för att sitta tätt ihop med främmande människor.
(CC)

 "Jag flög till Gambia 1974 och efter det blev jag flygrädd utan det hände något speciellt. Anmälde mig till en kurs för flygrädda som jag gick 1986 och det gjorde underverk. Flyger ungefär 2-3 gånger pr år. Det man får lära sig förutom allt det tekniska och alla ljud, så är det att försöka stoppa dom negativa tankarna om flygning så fort dom dyker upp. Avslappning och andning. Inte dricka, alkohol, kaffe, te eller röka innan flygningen, det gör att du blir ännu mer nervös."
(Pia)