Prestandabaserad navigation, PBN, kallas det skede i utvecklingen av navigering, som pågår inom luftfarten och flygledningen. Nuvarande metoder, som bygger på information från markbaserade hjälpmedel, ska på sikt ersättas av data via satelliter och nya system ombord på flygplanen. En förstudie av de svenska förutsättningarna för användning av PBN-procedurer har genomförts under våren.
Konceptet PBN bygger på metoder, som innebär att flygplanets dator tar emot signaler från satelliter och andra navigationshjälpmedel för att beräkna och bestämma sin position. Med den informationen kan man navigera utan att vara bunden till de markbaserade navigationshjälpmedlens placering.
PBN kan sägas vara ett paraply för olika navigeringsprocedurer med olika grader av noggrannhet beroende på i vilket luftrum de ska tillämpas. Syftet med PBN är att öka kapacitet och effektivitet i luftrummet och samtidigt minska flygets miljöeffekter i form av utsläpp och buller.
Går mot satellitnavigering
Under ytterligare några år kommer markbundna hjälpmedel att finnas kvar, men för navigering enligt nya typer av procedurer används i huvudsak satelliter. Ännu används endast GPS-satelliterna, men Europa väntar på att det europeiska systemet Galileo ska bli tillgängligt, vilket dock dröjer några år.
Helén Eriksson påpekar att utvecklingen tagit olika riktningar i skilda länder, företag och organisationer sedan Area Navigering, RNAV, började användas. ICAO vill därför styra upp den fortsätta användningen, för att få en internationellt gemensam syn på metodik och teknik.
- Att på sikt mer och mer minska behovet av markbaserade hjälpmedel för att övergå till satellitnavigering kommer att innebära ett nytt sätt att tänka och det kommer att ta tid för både flygledare och piloter att ställa om , säger hon.
Total genomlysning
En total genomlysning har gjorts av de svenska förutsättningarna för att förnya flygvägar och flygprocedurer enligt PBN-konceptet. I studien ingår luftrum, flygvägar, regelverk, procedurer, infrastruktur, miljökrav, flygbolagens behov, flygledningssystem mm. 15 flygplatser i Sverige har studerats närmare.
- Vi hoppas att vi med hjälp av studien ska uppnå en samsyn på fördelar, nackdelar och möjligheter med PBN och få ett bra underlag för LFV att tillsammans med Transportstyrelsen enas om en implementeringsplan för PBN, säger Helén Erikson.
Underlag för en eventuell vidare utveckling av nordiskt samarbete vad gäller PBN ska också tas fram.
INGVAR KARLSSON
ANS nya byggnad på Malmö Airport har invigts
Den 28 maj invigdes ANS nya administrationsbyggnad på Malmö Airport som binder samman kontrollcentralen med skolhuset där flygledarskolan Entry Point North är beläget.
Första spadtaget till huset togs i december 2007 och det blev klart enligt tidplanen. Slutbesiktningen ägde rum den 3 april 2009. Redan dagen därpå började inflyttningen i de 4 500 kvadratmetrarna fördelade på fem våningar.
- Projektet drogs igång av arbetsmiljöskäl. En del av den berörda personalen har jobbat i provisoriska lokaler närmare 15 år och det är inte acceptabelt, säger Ulf Pettersson, projektledare för ANS nya administrationsbyggnad på Malmö Airport.
- Husets design har ett flygtema med aluminiumplåt, motsvarande den som Junker 52 hade, på väggarna och kuber med den gula färgen, som är karaktäristisk för Malmö Airport, säger Ulf Pettersson.
INGVAR KARLSSON (text)
THOMAS SJÖSTRAND (foto)